I Sverige kan man leva under skyddad identitet på tre olika nivåer. Därmed blir ”Skyddad identitet” ett samlingsnamn för åtgärder att skydda personer som av någon anledning inte ska kunna hittas av personer som hotar dem. I vissa fall handlar det om hedersvåld eller kriminella gäng medan det i andra fall betyder att man skyddas av inom vittnesskyddsprogrammet.

Nivå 1 – Sekretessmarkering

I det fall som en person har Sekretessmarkering betyder det att personens uppgifter är markerade i register hos ett flertal myndigheter. Uppgifterna om personen finns alltså där men får inte lämnas ut i samma utsträckning som för övriga personer.

I Sverige är stora delar av informationen kring en person offentlig. Det gäller exempelvis personnummer, adress m.m. Men har man Sekretessmarkering blir dessa inte lika offentliga längre. Om uppgifterna ska lämnas ut av någon av myndigheterna måste dessa först kontrollera och avgöra om uppgifterna kan lämnas ut utan att det medför någon risk för personen som har sekretessmarkering.

För att få sekretessmarkering ska man genomföra en ansökan till Skatteverket. För att få det beviljat brukar det oftast krävas ett intyg från polisen eller socialtjänsten. Sekretessmarkeringen prövas sedan en gång per år.

Nivå 2 – Kvarskrivning

Med kvarskrivning menas att personen fortfarande står skriven på den tidigare adressen men att man bor på annan ort. Den nya adressen finns bara tillgänglig på Skattekontoren och om man kontrollerar i folkbokföringsregistret så är det enbart en adress till Skatteverket som anges. I och med att den nya adressen aldrig anges till folkbokföringsregistret så blir det tryggare än Sekretessmarkering.  Med kvarskrivning minimeras risken att en myndighetsperson råkar ge ut uppgifter om exempelvis adress till en person som inte borde fått uppgifterna.

Kvarskrivning omprövas med ett intervall på tre år.

Nackdelen med kvarskrivning är att personen är skriven i en stad – men bor i en annan. Ett flertal samhällstjänster är ju knutna till den stad man är skriven i. Exempelvis gäller det sjukvård och rätten att rösta. Gällande sjukvård bör man kontakta hälsocentralen och berätta om sin situation för att i förväg skapa enklare vårdinsatser den dag det behövs.

Nivå 3 – Fingerade personuppgifter

Fingerade personuppgifter är den högsta nivån gällande Skyddad identitet. Det innebär helt enkelt att personen får en helt ny identitet gällande namn, personnummer osv. I detta fall ”skapas” en identitet som inte har någon anknytning till det tidigare liv man levat. I detta fall är det också extremt viktigt att personen säger upp stora delar av tidigare bekantskap för att inte personen lätt ska kunna spåras. De enda spår som får finnas är ett arkiv som förvaras säkert hos Rikspolisstyrelsen.  Det är mycket ovanligt att personer får denna grad av Skyddad identitet i Sverige. Oftast krävs det bara Kvarskrivning för att man ska kunna ”gömma” sig i tillräcklig grad.

För att få fingerade personuppgifter ska en ansökan göras till Rikspolisstyrelsen och sedan tas beslutet Tingsrätten.

Praktiska problem med skyddad identitet

  • Lån (pengar, böcker osv)

Innan ett låneföretag kan avgöra om lånet ska beviljas eller inte så måste de genomföra en kreditprövning. Man utgår då från en rad olika informationskällor som exempelvis offentliga register hos Skatteverket. Men om personen har skyddad identitet kan denna information vara spärrad vilket gör att kreditföretaget inte kan genomföra en fullständig ekonomisk bedömning kring personen. Detta gör att personer kan ha mycket svårt att teckna lån.  På den lista av olika långivare som presenteras på Sverigekontanter.se är det enbart enstaka bolåneföretag som tillåter att personen är under skyddad identitet. Detta utifrån att man har bostaden som säkerhet och att man därmed kan skapa en lösning utifrån detta. Det går i vissa fall att få lån på den bank som man har konto hos tidigare men att starta upp kontakt med en ny bank är oftast mycket svårt.

  • Vården

Stadsmissionen i Stockholm möter ofta personer som vill ha hjälp kring sin situation och i en intervju berättar en person om de vardagliga problem som uppstår. Bland annat just att handla på kredit (mot faktura). Exempelvis skickar inte apoteket faktura till personer som lever under skyddad identitet.

Just när det kommer till vårdkontakter är det många som anser att det uppstår problem. I intervjun berättar personen bland annat om att det varit svårt att registrera sig på Mina Vårdkontakter. Detta på grund av att han inte kunde få E-legitimation (se nedan). Andra problem är att skriva sig hos Folktandvården, få medlemskort hos butiker osv.

  • E-legitimation

Länge var det omöjligt för personer med skyddad identitet att få E-legitimation. Detta är möjligt idag (2016) men historian kring detta visar ett tydligt exempel på svårigheterna som uppträder för personer med detta skydd.

År 2007 skrev SvD en längre artikel om att de ca 10.000 personer som då levde under skyddad identitet inte kunde nätdeklarera. Detta just på grund av att de inte fick E-legitimation av sin bank. Bankerna var förhindrade att göra detta på grund av ett avtal som sa att man måste kontrollera personens identitet via Spar-registret. Detta ur ett säkerhetsperspektiv. Problemet är att Spar-registret är ett av de register som personer med skyddad identitet spärras från. Därmed kunde inte denna kontroll genomföras. Idag kan kunder hos Swedbank med skyddad identitet få Mobilt Bank-ID, BankID på Kort och ID-kort med BankID. Däremot inte BankID på fil.