Klockan kvart i elva på morgonen den 28:e juni 1914 skakades Sarajevo, i nuvarande Bosnien-Herzegovina, då en provins i riket Österrike-Ungern, av ett politiskt mord. Den regerande ärkehertigen Franz Ferdinand, som var på statsbesök i staden tillsammans med sin fru Sophie, blev attackerad och mördad av den nittonårige Gavrilo Princip.
Han var en bosnisk serb tillhörande en våldsbejakande separatistisk grupp som verkade för Bosnien-Herzegovinas självständighet. Detta fick följden att Österrike-Ungern förklarade krig mot Serbien, vilket på grund av de komplicerade allianserna som rådde i Europa vid denna tidpunkt ledde till ett förödande världskrig. Detta skulle komma att påverka hela kontinenten under fem år framöver, samt rita om hela den europeiska politiska kartan för all framtid.
- Österrike-Ungern var ett rike som existerade mellan 1867 och 1918. Det var en fortsättning på det tidigare österrikiska imperiet
- Franz-Ferdinand var av Habsburgsk ätt och besteg tronen år 1896
- Gavrilo Princip, föddes i norra Bosnien år 1894, i en serbisk familj. Efter att ha relegerats från skolan år 1912 lockades han till Unga Bosnien, en nationalistisk grupp med stöd från Serbien
- Serbiska intressen var hårt ansatta i Bosnien under Österrike-Ungerskt styre, och serbiska kulturella föreningar var förbjudna, vilket bidrog till känslor av bitterhet för den serbiska minoriteten
Händelseförlopp
På morgonen den 28:e juni år 1914 anlände ärkehertig Franz Ferdinand med sin fru Sophie till Sarajevo med tåg. Guvernör Oskar Potieski mötte upp med en konvoj på sex bilar vid tågstationen. Den första anhalten för konvojen var en samling militärbaracker. Planen var att därefter fortsätta till stadshuset. På vägen mot stadshuset passerade konvojen dock Café Mostar, där Mehmedbašić, en kamrat från Princips grupp Unga Bosnien steg ut i vägen och kastade en granat mot bilen där ärkehertigen befann sig. Granaten studsade dock av bilen och rullade iväg innan den exploderade. Upp till 20 personer skadades, men hertigen klarade sig oskadd. Mehmedbašić svalde en medhavd cyanidkapsel och kastade sig i den närliggande floden Miljacka.
Konvojen fortsatte till stadshuset där en mottagning väntade. Stämningen var dock tryckt då ärkehertigen var synnerligen upprörd efter händelsen med granaten. Man beslöt att avbryta det planerade programmet och istället besöka de skadade från granatattacken. Gavrilo Princip hade nu hunnit bli underrättad om att granatattacken misslyckats och bestämde sig för att angripa ärkehertigens konvoj på vägen tillbaka genom staden. Han fick sitt tillfälle då konvojen svängde fel och bromsade in nära floden, då han steg fram mot ärkehertigens bil och drog sin halvautomatiska pistol. Hans första skott träffade Franz Ferdinand i halspulsådern, nästa träffade ärkehertiginnan Sophie i överkroppen. Princip försökte därefter skjuta sig själv, men blev arresterad på plats. Konvojen skyndade sig hem till guvernörens palats. Sophie hann avlida på vägen medan Franz Ferdinand avled tio minuter efter ankomst.
Följder
Bara timmar efter mordet utbröt upplopp i Sarajevo och andra delar av Österrike-Ungern, vilka resulterade i regelrätta pogromer mot serbiska medborgare. Två serber dödades redan första dagen i Sarajevo, och upp till 1 000 hem, butiker och banker tillhörande serber plundrades eller vandaliserades. En begravning hölls för Franz Ferdinand och Sophie i Wien kort därefter. Samtliga inblandade i mordkomplotten kunde efter hand arresteras, undantaget Mehmedbašić som överlevt sin cyanidkapsel och lyckats fly till Serbien. En rättegång mot de inblandade hölls i Sarajevo i oktober 1914, där Princip erkände sig skyldig och stolt förkunnade att han kämpade för en slavisk nation fri från österrikiskt inflytande. På grund av de inblandades unga ålder kunde de inte dömas till döden, utan de dömdes till mellan 10 och 20 års straffarbete.
:max_bytes(150000):strip_icc()/Archduke-Franz-Ferdinand-58a71ea95f9b58a3c941b065.jpg)
Mordet ledde till den så kallade julikrisen, där Österrike-Ungern ställde ett ultimatum på Serbien att förbjuda propaganda riktad mot dem, med hot om en väpnad konflikt i händelse av att Serbien nekade dessa krav. Österrike-Ungern var vid denna tidpunkt allierade med Italien och Tyskland i den så kallade Trippelalliansen, vilket gjorde att dessa länder var tvungna att gå i krig med Österrike-Ungern. Serbien gick emellertid inte med på kraven, och fick stöd av Ryssland, vilket i sin tur var en medlem av den så kallade Trippelententen tillsammans med Frankrike och Storbritannien. Den indirekta följden blev alltså en konflikt mellan dessa två allianser, och första världskriget, som skulle komma att påverka hela Europa fem år framöver, var ett faktum.
Vad blev följden för Gavrilo Princip?
Princip dömdes precis som sina med-konspiratörer till straffarbete istället för dödsstraff. I Princips fall blev straffet på tjugo år, det maximala antalet år som kunde dömas ut i Österrike-Ungern vid denna tidpunkt. Princip hann dock bara avtjäna tre år och tio månader av sitt straff, då han ådrog sig tuberkulos i fängelset vilket blev hans död den 28:e april 1918. Hans fångvaktare begravde kroppen i en omärkt grav i hemlighet, då de fruktade att hans kvarlevor skulle komma att bli reliker för bosniska nationalister. Princip blev dock uppgrävd och transporterad till sin sista vila i Sarajevo år 1920. Princips halvautomatiska revolver är numera en del av den permanenta utställningen på museet för militärhistoria i Wien.