Första världskriget kallas ofta av sin samtid för det stora kriget. Denna benämning härstammade från att kriget var det första moderna kriget där en större del av världen var involverad på något sätt, och de följder kriget medförde hade effekter på en stor del av världen. Under kriget användes för första gången många teknologiska vapen, exempelvis stridsgas, vilket ökade de ödesdigra effekterna både under och efter kriget. Utöver ett stort antal dödsoffer som dog av direkta krigsrelaterade orsaker, hade kriget effekter på både internationell politik och det fortsatta livet för den enskilda medborgaren i de flesta länder som deltagit i kriget. Versaillesfreden som avslutade kriget i november 1918 kan sägas vara startskottet för de flesta förändringar som behandlas i den här artikeln.
- Politiska följder: gränsdragningar och socialt trauma
- Fler dödsfall
- Nationernas Förbund
Politiska följder: gränsdragningar och socialt trauma
Versaillesfreden, som signerades 1918, orsakade en del förändringar främst i den europeiska politiken. Genom Versaillesfreden och ett flertal mindre lokala fredsavtal blev flera tidigare stormakter splittrade i mindre områden. Österrike-Ungern, som bildades 1867, upplöstes och bildade de nya självständiga länderna Österrike, Ungern, Tjeckoslovakien. Mindre områden tilldelades även det nybildade Jugoslavien samt Polen och Rumänien. Ryssland ombildades och kom att bli Sovjetunionen, vilket omfattade ett stort antal länder som sedermera frigjorde sig när Sovjetunionen upphörde 1991. Finland, Estland, Lettland och Litauen är övriga exempel på länder som bildades till följd av första världskriget. Tyskland, som förlorade kriget, kom att förlora flera tidigare kolonier i Afrika, däribland kolonier i Burundi, Tanzania och Rwanda med flera.
Det stora kriget ledde på nationell nivå till ett kollektivt socialt trauma i de deltagande länderna. Före kriget hade människorna varit väldigt optimistiska gällande ett framtida krig, men till följd av det stora lidandet och dödsantal som kriget medförde, kom människorna efter kriget att inta en mer melankolisk attityd. De soldater som återvände var traumatiserade och många gånger även fysiskt skadade. De kom att få smeknamnet “den förlorade generationen”, och de lyckades aldrig riktigt återhämta sig från de hemska upplevelserna i kriget. Ute i Europa byggdes minnesmonument över de soldater som aldrig återvänt för att hedra dem som gett sina liv för sitt fosterland. Ett välkänt exempel på ett sådant monument är den okände soldatens grav under Triumfbågen i Paris
Många dödsfall
Det beräknas att ungefär 20 miljoner människor dog under kriget av direkta krigsrelaterade orsaker. Svält och sjukdomar ökade antalet döda, och fastän kriget officiellt hade slutat, slutade inte bekymren för de europeiska folken. Från och med vapenstilleståndet i november 1918 till juni 1919 upprätthöll Ententen en handelsblockad gentemot Tyskland. Då Tyskland hade drabbats hårt under de sista åren av kriget, var landet beroende av importer, varför handelsblockaden orsakade en storskalig livsmedelsbrist som kom att leda till att ungefär 523 000 tyska civilister dog. Forskare vid Sheffield-universitetet menar att ytterligare 250 000 människor dog i Tyskland av sjukdomar under den tid blockaden upprätthölls. Naturligtvis påverkades även andra länder hårt av krigets konsekvenser, och svält och sjukdomar var en ständig del av mångas liv efter kriget.
Den största dödsorsaken under mellankrigstiden är den så kallade spanska sjukan, en sjukdomspandemi som beräknas ha skördat 50–100 miljoner liv. Spanska sjukan var en influensasjukdom, som främst drabbade unga vuxna, vilket i influensafall är tämligen ovanligt då det ofta är barn och äldre som drabbas värst av influensasjukdomar. Pandemin pågick mellan mars 1918 och juni 1920 och begränsade sig inte enbart till folktäta länder och städer, utan kom att spridas till väldigt avlägsna platser såsom Arktis och ett antal Stillahavsöar. Det förblev länge okänt varifrån sjukdomen härstammade eller vad som orsakade den, men pandemin kom att döda 3–6 procent av jordens totala dåvarande befolkning på 1,6 miljarder. Först år 1998 kunde forskare inhämta prover av viruset från sjukdomsoffer och identifiera sjukdomen som en typ av fågelinfluensa.
Nationernas Förbund
Till följd av det traumatiserande kriget kom USA:s president Woodrow Wilson att grunda den mellanstatliga organisationen Nationernas Förbund (NF). NF skulle fungera som ett forum där världens länder kunde samarbeta för att undvika ett nytt lika förödande krig som det världen just hade upplevt. Utöver sin roll som ett fredssamarbete, kom NF också att handha andra frågor, till exempel epidemibekämpning, nationella minoriteters rättigheter och kontroll av vissa geografiska områden som inte ännu bedömdes vara mogna för självständighet. NF blev ingen långvarig organisation, då den misslyckades med att hindra Tyskland från att upprepade gånger bryta mot bestämmelser i Versaillesfreden under 1930-talet, och sedermera påbörja det som skulle bli andra världskriget. NF upplöstes och ersattes av Förenta Nationerna (FN) efter andra världskriget.